Grönlutsslam

Egen metod för analys av grönlut med grönlutsslam

Separation av grönlutsslam från grönlut fungerar som de kemiska massaprocessernas njure. I och med att massaprocesserna sluts allt mer ökar betydelsen av att följa hur och om sammansättningen av slammet förändras för att säkerställa att separationen fungerar fullt ut. MoRe har en speciell metod att analysera vilka metaller och halter som finns i såväl grönlut som grönlutsslam.

Med det grönlutsslam som sedimenteras eller filtreras bort vid slamavskiljningen försvinner många metallföreningar ur återvinningsprocessen, vilka annars ställer till en hel del problem i kalkcykeln. Grönluten måste vara tillräckligt ren och fri från grönlutsslam för den efterföljande kausticeringen. 

Vid analys av metaller i grönlut med grönlutsslam är det viktigt att veta hur kunden vill ha proverna analyserade, säger Christina Wedin, processkonsult vid Analysteknik. Det vi behöver veta innan analys är om provet ska analyseras på omskakat prov (med grönlutsslam) eller om det är metallerna i grönluten (sedimenterat prov) som är av intresse. Vid analys av grönlut peroxidbehadlas provet och analyseras med standardadditionsteknik med ICP-OES.  För analys av prover som består av grönlut med grönlutsslam använder vi en metod som utvecklades av MoDo FoU.

Vi separerar slammet från grönluten och behandlar därefter de båda fraktionerna var för sig. De behandlade fraktionerna slås sedan ihop och analyseras med ICP-OES. Resultatet visar de ingående metallerna och deras halter. 

Det är viktigt att ha koll på inte minst aluminium och magnesium i lutcykeln, betonar Staffan Magnusson processkonsult vid Processteknik. Därför måste slamavskiljningen fungera och inte släppa igenom slam med grönluten. Med våra analyser av grönlut och slam är det lätt att hålla koll på de processtörande metallerna och lösa problem som uppstår senare i processen men som har sin orsak i avskiljningen av grönlutsslam.

Med ökande slutningsgrad i massaprocessen ökar halterna av processtörande metaller och därmed risken för problem. Till exempel kan det bildas inkruster i rör och värmeväxlare som minskar effektiviteten av dessa och även filtreringar kan påverkas negativt.

För mer information kontakta:
Christina Wedin, tel: 070 544 93 99, E-post
Staffan Magnusson, 070 222 31 32, E-post